Icke-västliga invandrare utgör cirka tio procent av Danmarks befolkning, men döms för 30 procent av brott som våldtäkt och grovt våld. Det är en massiv överrepresentation. ”Vi har en brottslighet som i allt högre grad har ett etniskt ansikte”, säger forskningsprofessor Lars Højsgaard Andersen vid ROCKWOOL-stiftelsen.

Justitieminister Peter Hummelgaard är inte förvånad, men däremot arg.

”Det här är djupt oroande siffror. Det är därför vi måste vidta tuffa och beslutsamma åtgärder mot detta beteende, som är helt oacceptabelt”, säger justitieministern.

Justitieministern och regeringen lever på lånad tid. Det är samma trend över hela Västeuropa. De kriminella kommer från MENAPT-länderna, Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och Turkiet. De är kända för korruption och institutionellt våld, som de tar med sig till Europa och för vidare till nya generationer.

Det är alltså inte så att den andra och tredje generationen växer ifrån sina problem. Det är just den etniska profilen som orsakar extra huvudvärk, och det innebär att våldet skapar etniska motsättningar mellan danskar och invandrare.

Forskningsprofessor Lars Højsgaard Andersen forskar på ROCKWOOL-stiftelsen om kriminalitet bland minoritetsgrupper. Enligt honom finns det en ”massiv överrepresentation”

”På en samhällelig nivå är utmaningen att vi har en brottslighet som i allt högre grad har ett etniskt ansikte”, säger han.

Många delar av statsapparaten oroas av dessa motsättningar och ägnar en stor del av sin tid åt att bekämpa motsättningar genom att klistra rasistiska etiketter på de infödda. På så sätt bidrar de till att öka motsättningarna, för frågan är om inte antipati är en adekvat reaktion på en sådan massiv överrepresentation.

Det danska folketinget är en del av problemet när det skapar hatbrottslagar som bara gäller danskar.

Det är likadant i hela Västeuropa. I Storbritannien leder Keir Starmer vägen med det tudelade rättssystemet. Det kommer garanterat att öka antagonismen.

Gammal skåpmat

Forskningsprofessor Højsgaard Andersen tar till socioekonomiska faktorer för att förklara överrepresentation.

Lars Højsgaard Andersen påpekar att det primära skälet till att just denna grupp generellt begår fler brott är ekonomiska och sociala faktorer.
”Det är typiskt sett unga män som har begränsade resurser, är traumatiserade och har svårt att komma in på arbetsmarknaden som flyr till Danmark”, säger han.

”Det är viktigt att man tar hänsyn till detta om man vill jämföra siffrorna med etniska danskar”, säger han och påpekar att siffrorna i rapporten inte har korrigerats för skillnader i gruppernas ålderssammansättning.

Vidare spelar även skillnader i kultur, traditioner och barnuppfostran in när skillnaderna ska förklaras, säger han.

Invandrare befrias från ansvar för sina egna handlingar. Socialdemokratin letar efter anledningar att behandla våldsverkare på mildast möjliga sätt. Detta är fortfarande den allmänna tonen.

Højsgaard Andersen vet var skon klämmer, men kan inte förmå sig att säga det annat än som en fotnot.

”Vi vet faktiskt inte vad den specifika förklaringen är. Men det är slående att det nästan alltid är människor från muslimska länder i Mellanöstern och Nordafrika, samt Pakistan och Turkiet, som klarar sig sämre när det gäller brottslighet”, säger han.

”Vi måste straffa allvarliga, personliga brott så att alla inser att det får allvarliga konsekvenser att förstöra andra människors liv”, säger Peter Hummelgaard.