Norska Aftenposten har varit bland de värsta propagandamaskinerna under hela denna valrörelse. Det är dags för pressfolket på Akersgata att göra en seriös självrannsakelse – men istället skjuter de budbäraren.
Nyligen blev ett inlägg som jag publicerat på X repostat av Elon Musk, med kommentaren: ”Norsk media har ljugit för folket. De borde gå med X för att lära sig sanningen.”
Aftenposten hjärntvättar folk till att tro att Trump är farlig
Det här var en repost av mitt inlägg om den absurda nyheten att kristelefonen hos Kirkens SOS glödde efter Donald Trumps valseger på andra sidan Atlanten. Aftenposten har hjärntvättat folk att tro att Trump är farlig.
Det finns många naturliga infallsvinklar norsk media kunde ha följt upp på sådana nyheter. Hur har norska ungdomar blivit så sårbara? Finns det lärare som förmedlar till unga att världen är på väg att kollapsa? Vad har vi gjort för att göra folk så rädda för ett valresultat i USA?
Aftenposten valde att följa upp fallet med rubriken: ”Trumps seger har orsakat oroligheter. Elon Musk menar att norsk media ljuger för folket”.
Utöver mitt mycket korta citat har de tagit in en professor som tycker att det är ”våldsamt” att hävda att media ljuger, och en dam i redaktörsföreningen som tycker att X är fyllt med hatretorik.
En av Norges största tidningar upprepar exakt samma upplägg som de hade 2016. Den 10 november 2016, efter att Trump vunnit sitt första presidentval, prydde Aftenposten förstasidan med en jordglob med Donald Trump inuti, åtföljd av den oroliga texten: ”Vi är rädda nu.”
Aftenposten 10 november 2016 pekade ut riktningen för reaktionen på en valseger för Donald Trump.
Det här omslaget visar hur komisk Aftenposten och norska medier har blivit, men låt oss spola framåt till nuet. I fallet Aftenposten har skrivit om var generalsekreterare Lasse Heimdal i Kirkens SOS ”lite stum” och hävdade att det är ett ”nedsättande påstående om människorna vi möter dygnet runt” att säga att de är hjärntvättade. Men faktum är att norska medier ägnar sig åt aktiv hjärntvätt. Det är inte de som ringer Kirkens SOS fel. Men kan någon föreställa sig telefonstormen på Kirkens SOS om Kamala Harris hade vunnit? Knappast. Anledningen är enkel: media har spridit en massiv lögnkampanj mot en presidentkandidat – en kampanj så stark att de själva började tro på den.
Jag har själv arbetat i lokala, regionala och nationella tidningar. Mediernas berättelser formas ofta av vad de väljer att utelämna – de delar som inte passar in i det förutbestämda narrativet.
Här är några exempel på hur Aftenposten har matat norska läsare med vanföreställningar och vilseledande information, allt för att bygga upp ett narrativ om att allt Trump säger är en lögn och att han är farlig.
När Donald Trump sköts i juli inledde Aftenpostens USA-kommentator Christina Pletten med ett Facebook-inlägg från en amerikansk vän som spekulerade i att kulorna var ”utan krut, falskt blod och skådespelare utklädda till Secret Service-agenter”. Kan någon föreställa sig en liknande kommentar om Kamala Harris varit nära att dödas i direktsänd tv? Knappast.
Kärleksbrev till USA:s mest korrupta politiker
I en annan kommentar briljerar Pletten med att kalla Kamala Harris ”fantastiskt smart”. Senare pratar hon om The Dude from The Big Lebowski som ”America’s Coolest White Man” eftersom han stöttar Harris. Aftenposten hyllade också kuppen mot Joe Biden, i vad som nästan verkade vara ett kärleksbrev till Nancy Pelosi – en 84-åring känd som en av de mest korrupta politikerna i USA – för att ha övergett Biden till förmån för ”historiska Kamala Harris”. Inte en enda gång reflekterade Pletten över om det kanske var andra egenskaper än kön och hudfärg som vägde tyngst för amerikanska väljare.
En personlig favorit är Plettens analys av presidentdebatten mellan Trump och Harris. I ingressen skriver hon: ”Om USA väljer Trump efter den här debatten förtjänar de inget bättre.” Hon förlöjligade påståenden om att migranter äter husdjur, trots att källor och videofilmer visar att detta har hänt. Hon förlöjligade också påståendet att Harris vill erbjuda gratis könsbytesoperationer för illegala invandrare, något hon själv skrivit under till förmån för i ett dokument till ACLU 2019 och brett bevakat av bland annat CNN, men som Pletten ändå avfärdar som ”löjligt”.
I en artikel om att klimatet borde vara första prioritet för amerikanska väljare kallar Pletten Trump för ”löjlig och livsfarlig” – vilket avslöjar en stor dos av arrogans, när miljoner kämpar för att tillgodose grundläggande behov som mat och bränsle.
När vi närmar oss valdagen skruvar Aftenposten upp propagandamaskinen för fullt, med kommentarer som: ”Europa förbereder sig för krig med USA om Trump vinner”. Är det ett verkligt hot? Nej, det handlar om att Trump vill prioritera amerikansk industri. Efter Trumps valseger utbrast Harald Stanghelle: ”Demokratin befinner sig på vikande front.” Med andra ord, när demokratin inte ger ”rätt” resultat är det ett hot mot demokratin.
Dessutom finns det förstås alla möjliga konstiga analyser av hur Trump framstod som grinig och trött dagen innan han krossade Kamala Harris, och hur hon var sprudlande och glad. Det jag inte fick utrymme för i resten av den här texten är förstås de otaliga referenserna till hur Donald Trump är en ”fascist”, en etikett som borde vara förbehållen riktiga fascister.
Om ni vill göra något – gör det här
Om ni i pressen vill göra något positivt, börja då med en självrannsakan. Acceptera att andra har olika åsikter och att det är värt att lyssna på dem också. Tills dess kommer folk att fortsätta att vända sig till alternativa medier som Document och själva undersöka saken på X.
Ni har helhjärtat försökt att introducera woke-ideologin i våra länder, en ideologi som reducerar alla till hudfärg, kön och sexuella preferenser. Den leder ingenstans och har blivit förlöjligad genom storfilmer som ”What Is A Woman” och ”Am I Racist”, producerade av Matt Walsh och Daily Wire.
Om du inte ser humorn i dem är det något fel på dig – för då är du bara den ideologiska motsvarigheten till en lojal partimegafon.
PS: Om du är tveksam, kolla själv Plettens kommentarer. De finns där – en öppen dörr till ett alternativt universum.