Kvinnor i Iran riskerar dödsstraff eller upp till 15 års fängelse om de trotsar de nya obligatoriska morallagarna som ska träda i kraft denna vecka. Människorättsförespråkare kallar Irans förföljelse av kvinnor för ”könsapartheid”.

”Nya lagar som främjar ”kyskhetskulturen och hijab” som antogs av de iranska myndigheterna tidigare denna månad, inför stränga straff för dem som arresteras för ”främjade av nakenhet, oanständighet, avslöjande eller olämplig klädsel”, inklusive böter på upp till £12 500, piskning och fängelsestraff som varierar från fem till 15 år för återfallsförbrytare.

Artikel 37 i den nya lagen föreskriver också att de som främjar eller sprider oanständighet, avslöjande eller ”dålig klädsel” till utländska enheter, inklusive internationella medier och organisationer i det civila samhället, kan riskera ett decennium i fängelse och upp till £12 500 i böter”, rapporterar The Guardian.

Dödsstraff för ”korruption på jorden”

Det maximala bötesbeloppet motsvarar närmare 160 000 svenska kronor. Medelinkomsten i Iran 2024 motsvarar drygt 70 000 kronor, enligt Average Salary Survey. Men för kvinnor vars beteende av myndigheterna anses utgöra ”korruption på jorden” väntar ett ännu strängare straff: Kvinnorna kan efter lagändringen dömas till döden enligt artikel 286 i Irans islamiska strafflag.

Formuleringen där kvinnor kan dömas för att ha visat sig utan hijab ”till utländska enheter” innebär enligt Amnesty International att det i praktiken innebar att kvinnor och flickor som visar sitt hår i inlägg på sociala medier eller ”på annat sätt deltar i fredlig aktivism” utanför Iran kan dömas till döden.

Den nya lagen innebär även att den som försöker hindra gripandet av en obeslöjad kvinna själv kan straffas med fängelse eller böter. Även företag, taxichaufförer, media och utbildningsinstitutioner kan straffas och åläggas böter om de inte rapporterar ”försumliga kvinnor” till myndigheterna eller tillåter ”främjande av nakenhet och olämplig klädsel”.

Regimen slår mot Women, Life, Freedom

Lagarna träder i kraft två år efter att den 22-åriga Mahsa Amini avled i häktet, efter att ha arresterats för brottet att ha burit sin hijab på felaktigt sätt. Hennes död inledde ett nationellt uppror – Women, Life, Freedom – mot den iranska regimen. Protesterna möttes med brutalitet av iranska säkerhetsstyrkor. Enbart under perioden september till december 2022 uppskattas hundratals demonstranter och åskådare, inklusive dussintals barn, ha dödats och mångdubbelt fler skadats. Mer än hälften av de som dödades tillhörde minoritetsgrupperna balucher och kurder, enligt uppgifter från Amnesty International.

Women, Life, Freedom var iranska kvinnor och mäns sätt att revoltera mot det hijabtvång och de strikta morallagar gällande kvinnors klädsel som infördes under Ayatollah Khomeinis islamiska revolution år 1979. De hårda straff som nu införs genom lagändringarna betraktas som regimens försök att sätta stopp för protesterna som har pågått sedan Mahsa Aminis död, även om kravallerna har ersatts av mer stillsamma aktioner.

Det har blivit allt vanligare att iranska kvinnor öppet trotsar den strikta klädkoden, och i november i år spreds videon av en ung iransk student som protesterade mot morallagarna genom att gå runt på sitt universitet iförd endast underkläder. Filmen blev viral i sociala medier.

Den unga studenten greps och ska ha förts till ett psykiatriskt sjukhus i Teheran. Händelsen ledde till att de iranska myndigheterna offentliggjorde att man kommer att inrätta särskilda ”hijab-kliniker” för att behandla kvinnor som trotsar lagen, eftersom dessa kvinnor anses lida av en psykiatrisk störning.

Kritik från många håll

De nya morallagarna möter stark kritik från människorättsorganisationer och jurister, både inom Iran och internationellt.

”Denna skamliga lag intensifierar förföljelsen av kvinnor och flickor för att de vågar stå upp för sina rättigheter efter upproret Woman, Life, Freedom. Myndigheterna försöker befästa det redan kvävande systemet med förtryck mot kvinnor och flickor samtidigt som de gör deras vardag ännu mer outhärdlig”, säger Diana Eltahawy, Amnestys biträdande direktör för Mellanöstern, till The Guardian.

Saeid Dehghan, människorättsadvokat vid Parsi Law Collective, menar att lagen strider mot innehållet i den iranska konstitutionen, och den iranska människorättsförespråkaren Nazanin Afshin-Jam MacKay kallar lagen för ”förtryckande, könsapartheid” som strider mot kvinnors rättigheter och friheter.

Även Irans president, Masoud Pezeshkian, har uttryckt stark kritik mot de nya lagarna. I en intervju som sändes i den iranska statstelevisionen den 3 december menade Pezeshian att lagarna inte kan införas, eftersom de riskerar att leda till protester och en ökad oro i landet. Under sin presidentkampanj lovade Pezeshkian att stoppa den iranska moralpolisens våld mot kvinnor för brott mot klädkoden. Nu uppmanar hans anhängare och vissa, mer liberala, iranska medier honom att uppfylla sitt löfte.