Regeringen vill höja högkostnadsskyddet från 2 900 kronor till 3 800 kronor per år. Det innebär en ökning med 30 procent och att kostnaden för läkemedel ökar med 900 kronor per år. Det framgår i en promemoria från Socialdepartementet som publicerades under måndagen.

”Beloppen inom den s.k. högkostnadstrappan höjs också i varje steg. Dessutom ändras det första trappsteget så att patienten betalar 75 procent, i stället för 50 procent, av kostnaden i det intervallet.

Sammantaget beräknas avgifterna som den enskilde som mest kan behöva betala öka med 900 kronor under en tolvmånadersperiod. Med redovisade höjningar och utformning av skydd mot höga kostnader beräknas samtliga patienters egenavgifter för läkemedel öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor från och med 2027”, skriver Socialdepartementet.

Syftet med höjningen, som är den största på tolv år, är enligt regeringen att ”förbättra möjligheterna till en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna”.

Men nu rasar berörda väljare. I sociala medier postas inlägg där förtvivlade svenskar menar att de inte kommer att ha råd att hämta ut de mediciner de behöver, eller vittnar om anhöriga som blivit sjukare eller avlidit efter att ha prioriterat bort utskrivna mediciner till förmån för hyra och mat.

”Katastrof”, skriver en person. En annan konstaterar: ”Jag har ingen aning om hur jag ska ha råd”. ”Det är så jävla vidrigt”, ”Fy fan för denna regeringen!!!” skriver andra. Flera menar att det inte är konstigt att personer med höga minister- och riksdagslöner föreslår höjningen, eftersom de har råd.

Illustration: Skärmdump Facebook.

Oron delas av Pensionärernas riksorganisation (PRO). Joel Stade, sakkunnig för pensionärers ekonomi hos PRO, menar att höjningen riskerar att få ”allvarliga konsekvenser” om förslaget går igenom.

– Det jag är väldigt rädd för det är att människor inte ta ut sina mediciner, mediciner som alltså läkaren har bedömt att de ska äta. I gruppen ensamstående kvinnor över 80 år finns det många som har väldigt små marginaler. De behöver sina mediciner, och jag är orolig att de inte kommer att hämta ut dem, vilket skulle få väldigt allvarliga konsekvenser, säger Joel Stade till TV 4 Nyheter.

Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 55 procent mellan åren 2012 och 2024, utifrån 2023 års priser. Under samma period har patientens egenavgift ökat med 21 procent. Det ökade glappet innebär att staten täcker en allt större del av kostnaderna för svenskarnas läkemedel.

Enligt regeringen visar prognoser på fortsatt snabbt ökande kostnader. Introduktion av nya läkemedel till breda patientgrupper kan dessutom få kostnaderna att öka ytterligare.

Regeringens förslag är just nu ute på remiss. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.