Sverige måste leverera fler soldater, mer vapen och mer pengar – men exakt hur mycket mer kan man inte säga än. Det var budskapet från Natos överbefälhavare för Europa under årets Folk och Försvar.

Folk och försvars Rikskonferens 2025 (FoF) pågår just nu i Sälen. Temat för årets konferens är ”Ledarskap och styrning för motståndskraft” och av programmet märks tydligt att det är första året som Sverige är fullvärdig medlem i Nato. Men medlemskapet kommer till ett pris – Sverige förväntas att bidra stort till Nato, och det inom flera områden.

Den dåvarande S-ledda regeringen beslutade 2022 att höja anslaget till försvaret till 2 procent av BNP. I försvarsbeslutet för åren 2025–2030 beslutades om ytterligare en höjning, till 2,6 procent av BNP år 2028, vilket innebär att det militära försvaret kommer att tilldelas över 170 miljarder. År 2021 var motsvarande siffra 66 miljarder kronor. Utöver detta tillkommer betydande satsningar på att bygga upp det civila försvaret.

Men de satsningarna är inte nog. Nato kräver mer.

— De specifika kapacitetsmål som Nato nu inför kommer att kräva mer än 2 procent, mer än 2,6 procent, över hela alliansen. Jag tror att det är något som börjar sjunka in hos alla nu, säger Natos Supreme Allied Commander Europe (Natos överbefälhavare för Europa), generalen Christopher Cavoli.

— Det kräver fortsatta investeringar i humankapital, i politiskt kapital och finansiellt kapital.

Kravet beskrivs av Cavoli som ”orubbligt”, och satsningarna gäller inte bara de ekonomiska frågorna. Sverige förväntas även bidra till Nato med humankapital – det vill säga soldater – och politiska beslut som följer Natos direktiv.

Cavoli hänvisar till att det är Sveriges skyldighet att, som medlem i Nato, bidra till de så kallade förmågemålen, det vill säga den militära kapacitet som alliansen förväntar sig att varje medlemsland ska leverera. Hur stora förmågemål Sverige ska bidra med kan generalen dock inte svara på, eftersom de förväntas bli klara först senare under 2025.

Kraven från Nato ska uppfyllas utöver de fortsatta ekonomiska och militära satsningarna på Ukraina, som enligt statsminister Ulf Kristersson inte har någon övre gräns. Med början detta år kommer en svensk reducerad bataljon om 600 man att delta i Nato Forward Land Forces (FLF) för att vakta gränsen mellan Lettland och Ryssland.

Nedan kan du se general Cavolis föredrag med rubriken ”Adapting to change” som hölls under måndagen.