Det faktum att Salwan Momika sköts till döds i sitt eget hem dagen innan han skulle dömas av Stockholms tingsrätt påverkade inte domstolens bedömning av vännen Salwan Najem som på måndagen dömdes för ”hets mot folkgrupp”. Han dömdes till villkorlig dom och böter.

Det svenska rättsväsendet ser kränkning av muslimers känslor som en form av våld, medan det verkliga våld som exploderat de senaste åren inte gör samma intryck. Det är nästan som med vädret.

Men provokationer mot islam bör straffas. Att det är icke-våldsamt spelar ingen roll.

I åtalet står det att syftet med bränningarna var att uttrycka förakt för muslimer. Snarare var det att visa förakt för islam, en ideologi och religion, något helt annat. Trossystem kan kränkas i ett liberalt samhälle. Det är denna tillgång som det svenska rättssystemet blockerar och det drabbar yttrandefriheten med stor kraft.

Aktionerna utfördes genom att Momika och Najem stampade och sparkade på koraner, rullade dem i bacon och tände eld på dem. Två av koranbränningarna ägde rum utanför en moské på Södermalm i Stockholm, den ena under den muslimska högtiden Id al-adha.

Koranbränningarna ledde till en diplomatisk kris mellan Sverige och flera andra länder och bidrog även till en förhöjd beredskapsnivå.

Najem invandrade till Sverige från Irak 1998 och är svensk medborgare sedan 2005. Han har hävdat att hans agerande och uttalanden skyddas av yttrandefriheten, men tingsrätten anser att han med betydande marginal har överskridit gränserna för saklig debatt och kritik.

Salwan Najem har befunnits skyldig till hets mot folkgrupp i samband med en serie koranbränningar i Stockholm sommaren 2023 (NTB)

Rätten har trasslat in sig i en labyrint, eftersom kontexten i Västeuropa är att kyrkor och kristna symboler skändas i allt högre grad, men myndigheterna vill inte titta i den riktningen. Detta ökar polariseringen i samhället.