Den muslimske konvertiten Kent Michael Malmø (39) polisanmäldes och fick besöksförbud efter att ha publicerat ett inlägg på sociala medier där han identifierade en kristen adoptivmor anställd av Agder polisdistrikt.

Kvinnans familj blev 2010 fosterfamilj för ett ettårigt barn som föddes av en 16-åring från Somalia, Mariya Abdi Ibrahim.

Ibrahim kom till Sverige som flykting från Kenya strax efter födseln och reste vidare till Norge. Föräldra- och barncentret på Bredtvedt i Oslo skickade snart en orosanmälan till barnavårdsnämnden om att barnet riskerade att fara illa under den unga mammans vård.

Av barnavårdscentralens ärendehandlingar framgår att försök gjordes att hitta somaliska fosterföräldrar, men utan framgång. En i övrigt kvalificerad afghansk fosterfamilj avvisades på grund av alltför stora kulturella skillnader.

När familjen i södra Norge kom in i bilden gjorde den biologiska mamman motstånd: Hon ville att hennes son skulle placeras hos en somalisk eller muslimsk familj.

Fallet utvecklades till en lång och bitter kamp i rättssystemet, bland annat om pojkens kultur och religion. Pojken är nu 15 år gammal.

Rapporterad och häktad

Efter att ha engagerat sig i fallet och lagt ut information om adoptivfamiljen på TikTok anmäldes Kent Michael Malmø för kränkning av privatlivet enligt § 267 i strafflagen och placerades i isoleringscell av Oslopolisen.

– Jag satt häktad i nio timmar eftersom anmälaren enligt uppgift kände sig hotad, säger Malmø.

Han säger till Document att ärendet har lagts ned och att han har fått besöksförbud mot fyra personer, något som Oslo polisdistrikt ännu inte velat bekräfta.

Ibrahim ska också ha gripits och satts i isoleringscell två gånger på grund av inlägg hon gjort om barnskyddsärendet, enligt en intervju med Utrop. Det har inte heller varit möjligt att få tag på Agder polisdistrikt på telefon.

Fick ett bibliskt namn

Enligt barnskyddslagen ska religiös, kulturell och etnisk bakgrund betonas vid val av fosterhem, men i Ibrahims fall var det pojkens ”extraordinära behov av omsorg och stabilitet” som betonades mest.

Vid ett möte mellan henne och barnavårdsmyndigheterna 2012 framkom att hon inte ville att hennes son skulle äta fläskkött eller gå i kyrkan med fosterfamiljen.

CPS förklarade att fosterfamiljen åt lite fläskkött och att de lärde [pojken] om Somalia och islam, men att de själva inte levde som muslimer och att [pojken] följde deras dagliga rutiner.

Den kristna familjen fick adoptera pojken efter tre år som fosterföräldrar. De gav honom ett bibliskt förnamn, som också är ett vanligt norskt namn. Ursprungligen hette han Mohammad.

Han går nu i tionde klass på en kristen skola, enligt information som Malmö stad lämnat i ett videoinlägg.

Överklagades till högsta instans

Den biologiska modern överklagade adoptionsbeslutet. Det framgick att barnet hade lidit psykiskt till följd av de svåra uppväxtförhållandena.

Länsstyrelsen [för barnavårdsärenden] bedömde att det var högst sannolikt att [pojken] hade en avvikande psykologisk utveckling och att han hade anknytningssvårigheter på grund av anmälarens bristande omsorg. [Han bedömdes vara ett utsatt barn med ett stort otillfredsställt vårdbehov.

[…] Mamman på jourhemmet hade förklarat att [pojken] reagerade starkt efter möten med sin mamma, och länsstyrelsen ansåg det sannolikt att det rörde sig om ångestreaktioner, enligt domstolshandlingarna i målet.

Länsstyrelsen ansåg att relationen till den biologiska modern brutits på ett så tidigt stadium att en placering i fosterhem inte utgjorde ett brott med barnets kultur och religion.

Målet överklagades. När Högsta domstolens överklagandenämnd avvisade målet överklagades det till Europadomstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen). Mariya Abdi Ibrahim vann där 2019, och senare i ett beslut i stor kammare med 17 domare 2021.

Det beslutades enhälligt att hennes ”rätt till familjeliv” hade kränkts, enligt artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR).

– Fallet väcker grundläggande frågor om hur socialtjänsten väljer fosterhem och hur de säkerställer att barnet får kunskap om sin etniska och religiösa bakgrund, sade Ibrahims advokat Anna Lutina efter domen. Hon har inte svarat på Documents begäran om kommentar.

Trots att adoptionsärendet återupptogs av Lutina efter den första domen i Europadomstolen får Ibrahim fortfarande inte träffa sin son. I domen hävdas dock att ärendet inte bör tas upp på nytt eftersom pojken har ett etablerat familjeliv med adoptivföräldrarna. Domstolen fann därför ingen anledning att beordra staten att göra något konkret, eftersom detta skulle kunna störa familjerelationen, annat än att betala 30 000 euro i rättegångskostnader.

Stor publik

Med sitt muslimska namn Yousuf Dawah har Malmöbon 105.000 följare på TikTok, 8.000 på Facebook och några tusen på Instagram. Han är grundare av den muslimska missionsorganisationen Dawah Norway och ordförande i hjälporganisationen Yousuf Dawah Relief. Han samlar för närvarande in pengar till Gaza.

Malmö anslöt sig till Mariya Abdi Ibrahims sak den 6 januari i år, efter att hon publicerat en serie TikTok-inlägg där hon bad om hjälp. Mer än 200 000 personer följer henne nu på TikTok.

Som Yousuf Dawah har han sedan publicerat ett antal TikTok-videor och livesändningar där han diskuterar adoptionsärendet. Vissa av videoklippen har tusentals kommentarer, ofta från den muslimska världen utanför Norge, och från Somalia i synnerhet.

I ett av klippen anklagar han adoptivmodern, vars foto han visar, för att ha ”drivit igenom en tvångsadoption”. I flera av programmen vänder sig Malmø direkt till henne:

– Hans riktiga namn är Mohammad. Du har ljugit för honom och sagt att han adopterades direkt från Afrika. Det är en lögn, och [förnamn] förtjänar att få veta sanningen i det här fallet, säger han i ett av videoinläggen.

Det framgår av Malmös identifiering av kvinnan att hon arbetar som sektionschef i Agder polisdistrikt.

Förnekar

Dagen efter att Yousuf Dawah meddelade på TikTok att han har beviljats ett besöksförbud som gör det straffbart för honom att publicera identifierande uppgifter om adoptivmamman, adoptivsonen och två andra personer, börjar en annan TikTok-kanal publicera detaljerade personuppgifter. Hittills har 15 videor publicerats, inklusive fullständiga namn och pojkens dopfoto. Bilden kommer från kyrkans församlingsblad, som ligger ute på nätet med bilder på alla döpta barn från 2005 och framåt.

Malmø själv förnekar att han har något att göra med TikTok-kontot och säger att han aldrig har publicerat några bilder på pojken.

– Här ges läsarna intryck av att det här är kopplat till mig, men jag vet inte vem som ligger bakom det. Mycket information om fallet har spridits på nätet och det finns flera bilder på kvinnans adopterade son som cirkulerar. Jag har aldrig lagt ut bilder på honom, det skulle inte vara rätt av mig att göra det eftersom han är minderårig. Jag vet inte hur han ser ut överhuvudtaget.

– Polisen skulle kontakta mig om vilka inlägg jag eventuellt skulle behöva radera efter anmälan, men jag har inte hört något mer. Därför finns alla mina inlägg fortfarande kvar där ute. Men TikTok själva har raderat två av dem, säger Malmö.

Videor som innehåller foton, förnamn, bostadsorter och yrkestitlar som gör det möjligt att identifiera adoptivmamman ligger fortfarande ute. I en av videorna problematiserar Malmø det faktum att adoptivsonens religion ”byttes ut” utan den biologiska mammans medgivande.

I intervjun med Utrop framkommer det att Mariya Abdi Ibrahim även har ett besöksförbud mot sin adoptivfamilj. Den 8 januari i år ska hon ha hämtats från sitt hem vid midnatt av tre manliga poliser.

– De sa till mig att sluta säga att jag är hans mamma. De använde fysiskt våld, trots att jag sa att jag kom frivilligt. Jag sa till dem att jag inte kunde ha den typen av kontakt med män. Men de lyssnade inte. De gav mig också bara mat med fläskkött i fängelset. Och jag åt inte på en hel dag, säger hon i intervjun.

Falsk orosanmälan

Samtidigt som Malmø polisanmäldes och ett kontaktförbud utfärdades kom ett brev från barnavårdsmyndigheten om en orosanmälan som de hade fått in om hans yngsta dotter. Anledningen var ”oro för faderns kriminella beteende”. Enligt brevet har ärendet avskrivits.

– Jag har inte gjort något brottsligt och har aldrig suttit i fängelse. Jag ser mycket allvarligt på att det riktas falska anklagelser mot mig bara för att jag belyser Mariya Ibrahims fall. Jag kan tydligt se att ni är desperata att tysta mig, säger Malmø.

Efter att adoptivmodern identifierades har hon stängt sina konton i sociala medier, förutom LinkedIn.

– Det visar bara att du inte alls är så tuff. Även om du representerar lagens långa arm, kom ihåg en sak: Sanningen kommer alltid att segra, säger Malmö i ett av de klipp han har lagt upp.

Agder-kvinnans LinkedIn-inlägg har nu hundratals kommentarer från muslimer i många länder som kräver att hennes adopterade son ska återlämnas till sin biologiska mor.

Adress till den adopterade sonen

I ett videoklipp visar Kent Michael Malmø en bild av den gymnasieskola där den polisanställdes adopterade son påstås gå. Här vänder han sig direkt till 15-åringen.

– Jag vill ge dig ett litet meddelande från din mamma, som du kan se på bilden här. [Förnamn], jag vet att du kommer att få det här meddelandet här, antingen direkt från mig nu, eller genom klasskamrater. Du har många människor i din mammas somaliska samhälle som stöder dig, som älskar dig. Din mamma Mariya har försökt att få kontakt med dig i många år. Det är inte sant att du adopterades från Afrika, som din adoptivmor har hävdat. Du har tagits från din egen mamma, mot hennes vilja.

Namninsamling och demonstration

I en namninsamling som har fått mer än 6 400 underskrifter skriver Sammia Naz Zaeem och Geir Lippestad från Centerpartiet att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna mot Mariya Abdi Ibrahim måste stoppas.

Undertecknarna kräver att norska myndigheter ändrar praxis för fosterhemsplacering och adoption, ”så att barn inte berövas rätten att känna till sin egen bakgrund, etnicitet och religion”. De kräver också ökad rekrytering av fosterfamiljer från invandrarbefolkningen för att ”säkerställa att barn kan växa upp i en miljö som tar hänsyn till deras kulturella och religiösa tillhörighet”.

Partiet var också med och arrangerade en demonstration utanför Stortinget den 2 februari, där partiets ordförande Simen Bondevik var värd och talare.

Ibrahim själv gjorde en överklagan och förklarade att hon var ny i landet, inte talade språket och behövde hjälp när fallet startade.

Om adoptivmodern verkligen var snäll och ville hjälpa min son, varför kunde hon då inte hjälpa både mig och min son? Jag har kämpat i 15 år mot staten, utan att få någon hjälp. Alla barn har rätt att veta vilka de är och växa upp med sin kultur, religion och identitet”, sa Ibrahim vid evenemanget.

– Har följt upp domen

Barn- och familjedepartementet påpekar att Europadomstolen inte krävde några ytterligare åtgärder utöver betalningen av 30.000 euro i rättegångskostnader. De anser därför att domen har följts upp i enlighet med kraven.

Domen kan läsas på engelska här. Den norska sammanfattningen finns tillgänglig på Lovdata.