Den stora vinnaren i söndagens tyska förbundsdagsval var det invandringskritiska Alternative für Deutschland, lett av Alice Weidel, som fördubblade sin röstandel från valet 2021, fick nästan 21 procent av rösterna och blev näst största parti efter mitten-högerpartiet CDU/CSU (28,5 procent). Det tidigare regerande socialdemokratiska partiet led ett allvarligt nederlag och fick nöja sig med 16,5 procent jämfört med 25,7 procent i valet 2021.

Både CDU/CSU-ledaren Friedrich Merz och socialdemokraten Olaf Scholz har skyndat sig att försäkra att AfD inte kommer att ha något som helst inflytande i den kommande förbundsdagen, trots att de vann 152 platser.

De etablerade partierna förklarar att de gemensamt har skapat en ”brandvägg” för att skydda den tyska demokratin från AfD, som de anser vara odemokratiskt.

Brandväggen kommer sannolikt inte att bli populär i de nya delstaterna i det forna DDR, där AfD blev största parti. Här kom partiet på första plats med 32 procent, men det vann också mark i Västtyskland med 18 procent.

Alice Weidel har svarat med att beteckna de andra partiernas avvisande attityd som odemokratisk och har förutspått att anti-AfD-regeringen knappast kommer att hålla över valperioden.

Hursomhelst kan man förvänta sig att de röster som länge talat för att förbjuda Weidels parti kommer att tystna. Regeringen kommer knappast att våga beröva en av fem tyskar deras demokratiska rättigheter.

För valet proklamerade Friedrich Merz, som med all säkerhet kommer att bli förbundskansler, att den nya regeringen måste lösa två stora problem: migrationen och ekonomin. Hans resonemang var det intressanta att Tyskland annars ”definitivt” skulle glida mot ”högerpopulism”. Inte för att det var bra för Tyskland, utan för att det kunde hindra det förhatliga Alternative für Deutschland.

Efter söndagens val har Merz plötsligt fått en ny prioritering. På valnatten deklarerade han: ”Min absoluta prioritet kommer att vara att stärka Europa så snabbt som möjligt, så att vi steg för steg verkligen kan uppnå oberoende från USA.” Enligt Merz är den amerikanska administrationen i stort sett likgiltig inför Europa. Han förklarar dock inte vad som skulle motivera Donald Trumps administration att arbeta för en fredsuppgörelse i Ukraina.

Merz uttalanden tyder inte på att han inte längre betraktar USA som en allierad. ”Högerextrema partier har blivit starka över hela Europa”, säger han. ”Vi ser Brexit. Vi ser vad som hände i USA.” Man kan dra slutsatsen att den framtida tyska regeringen anser att majoriteten av de amerikaner som röstade på Donald Trump tillhör den yttersta högern, vilket säkert kommer att noteras i Washington.

Eftersom den tyska regeringen knappast kan hoppas på att få bort den amerikanska regeringen är det upplagt för intressanta konflikter mellan ett tysklett Europa och USA:s tidigare allianspartner.