Flotta, luftförsvar och insatsstyrkor: Allt detta kan vara en del av den nya insats för Ukraina som Europa försöker samla sig kring.

Ett 30-tal europeiska försvarschefer samlades i Paris på tisdagen, däribland Norges Eirik Kristoffersen.

Det fanns en sak på dagordningen: Vad kan och bör göras för Ukraina på både kort och lång sikt (NTB-Bibiana Piene).

Vid 18.30-tiden på tisdagen var mötet ännu inte avslutat. Det är inte känt om det nämndes något om att Ryssland upprepade gånger har avvisat europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina. Man får anta att försvarscheferna är uppmärksamma.

Det har varit en flod av möten, skriver NTB.

– Mötet handlar om hur vi ska stödja Ukraina i den kamp de befinner sig i, och hur vi kan stödja Ukraina om striderna upphör, säger försvarschef Kristoffersen.

De senaste veckorna har varit fyllda av tunga möten som alla har handlat om hur Europa kan öka sina insatser för Ukraina. Bakgrunden är USA och Donald Trumps helomvändning när det gäller Rysslands invasion av Ukraina.

Frankrike och Storbritannien har försökt att leda den europeiska insatsen Frankrikes president Emmanuel Macron var själv närvarande vid den franska militärakademiens högkvarter för att hälsa på försvarscheferna.

I dag kommer Macron även att ta emot försvarscheferna från Storbritannien, Tyskland, Polen och Italien i Paris.

Eniga om åtgärder

Syftet med tisdagens möte är att uppnå en gemensam förståelse för situationen och komma överens om vilka åtgärder som ska vidtas i olika scenarier.

– Allt beror på vilket avtal som nås, säger Kristoffersen.

De planer som diskuteras handlar främst om att övervaka frontlinjen med hjälp av drönare och annan teknik. Styrkor på upp till 30.000 man skulle kunna sättas in längre in i Ukraina, till exempel för att stärka säkerheten kring kärnkraftverk. Det är dock omöjligt för en så liten styrka att skydda den enorma gränsen mellan Ukraina och Ryssland och Zelenskyj har sagt att det behövs en styrka på mellan 100-200.000 soldater.

Dessutom kommer Svarta havet att patrulleras av västerländska fartyg från baser i grannländer som Polen och Rumänien. Huruvida Polen kommer att acceptera detta är osäkert. De har tydligt vägrat att ställa upp med soldater i Ukraina. Dessutom har Polen ingen kustlinje vid Svarta havet. Det har däremot Rumänien.

Många av de länder som deltar i mötet i Paris har indikerat att de är öppna för att bli en del av den så kallade ”koalitionen av villiga”, inklusive genom att bidra med soldater på plats i Ukraina.

Hittills har endast Frankrike, Storbritannien och Danmark offentligt meddelat att de kommer att skicka trupper, men enligt den brittiska premiärministern Keir Starmer har cirka 20 länder gett liknande signaler.

Två kriterier

Norges försvarschef Kristoffersen kan dock stoltsera med att Norge nyligen beslutat att öka stödet till Ukraina i år med 50 miljarder norska kronor till 85 miljarder.

Försvarschefen har tidigare sagt att det är ett politiskt beslut om Norge ska bidra med soldater till en ukrainsk styrka.

– Kommer du att vara närmare ett militärt råd i denna fråga efter detta möte?

– Jag tror att en styrka måste baseras på två saker. För det första: Hur situationen ser ut på marken när ett fredsavtal eller ett avtal om eldupphör har nåtts. Är det ett avtal som är mycket instabilt? Det kommer att ha betydelse för hur en sådan styrka bör se ut.

– För det andra måste Ukraina tillåtas uttrycka sina behov, var de behöver stöd och hur det stödet ska se ut för att säkerställa att avtalet efterlevs.

Nytt vapenpaket

Frankrike meddelade i helgen att man förbereder ett nytt vapenpaket till Ukraina värt närmare 200 miljoner euro, cirka 2,3 miljarder norska kronor.

USA har också signalerat att man kommer att återuppta sitt stöd till Ukraina, som avbröts den 3 mars.

– Europa kan inte på något sätt ersätta USA. Så vi kan bara hoppas att beslutet att inte stödja Ukraina kommer att upphävas”, säger Kristoffersen.

USA har också enligt uppgift återupptagit utbytet av underrättelseinformation med Ukraina.

– Du har sagt att du litar på USA till 100 procent, hur motiverar du det?

– Det är först och främst på grund av alla de samtal jag har haft med mina amerikanska kollegor. Jag känner att vi på den militära sidan har gjort det som USA förväntar sig av oss. Och det har varit tydligt från NATO-mötet att säkerhetsgarantin från USA är fast”, säger Kristoffersen.

Ukrainska förslag till eldupphör

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade amerikanska tjänstemän i Saudiarabien på tisdagen. Ukraina har lagt fram ett förslag om vapenvila till sjöss och i luften i Svarta havet.

– Dessa två saker är lätta att genomföra och övervaka, säger en ukrainsk tjänsteman.

USA:s utrikesminister Marco Rubio klargjorde att Ukraina måste avstå från mark som Ryssland beslagtagit för att nå ett avtal om eldupphör och fred, enligt The Times.

– Båda sidor måste komma till en förståelse för att det inte finns någon militär lösning på denna situation. Ryssarna kan inte erövra hela Ukraina, och det kommer uppenbarligen att bli mycket svårt för Ukraina att tvinga ryssarna tillbaka till där de var 2014 inom en rimlig tidsperiod, sade Rubio.

Zelenskyj har kategoriskt förnekat detta sedan februari 2022. Nu har den ukrainska presidenten knappast något val.

Zelenskyj sade att Ukrainas position i samtalen skulle vara ”fullt ut konstruktiv” och han hoppades på ”praktiska resultat” för att avsluta kriget.

Europeiska trupper på ukrainsk mark är inte så lätta att genomföra och de skulle ändå vara helt beroende av amerikanskt stöd. Men Trumpadministrationen avvisar amerikanska kängor på marken i Ukraina.

Hela mötet mellan försvarscheferna framstår därför som ett slöseri med tid och en ren charad.