
Meloni har uttryckt missnöje med att USA höjer tullarna, vilket inte kommer att vara utan inverkan på Italien med tanke på att cirka 10 procent av dess export går till USA, och regeringen har för avsikt att undersöka dessa effekter denna vecka med utvalda ministrar och sociala partners.
Enligt premiärministern är målet ”att på så kort tid som möjligt få en så tydlig bild som möjligt av den italienska ekonomin och den allmänna bilden, av effekterna och de sektorer som är mest skadade i de olika scenarierna, en handlingslinje för att stödja dessa sektorer, en uppsättning förslag att ta med till EU om hur man hanterar och svarar på denna kris och en förhandlingslinje gentemot USA”.
Samtidigt varnade premiärministern på fredagen för panik och skrämselpropaganda, som enligt henne är mer skadliga än tullarna i sig, och sade att Italien har alla kort på hand för att hantera situationen.
Hon påpekar att enligt Europeiska Centralbankens (ECB) chef Christine Lagarde väntas de nya amerikanska tullarna minska tillväxten i euroområdet med cirka 0,3 procent under det första året, vilket Meloni anser är hanterbart.
Det är upp till alla institutioner, inte bara regeringen, att presentera den verkliga dimensionen av problemet för allmänheten utan att överdriva, säger den italienske premiärministern.
Men det mest häpnadsväckande är Melonis uttalande att situationen kan bli
”en möjlighet att ta itu med frågor som EU länge har försummat. Jag tänker på de ideologiska och ohållbara reglerna i Green Deal, stärka konkurrenskraften hos våra företag, påskynda den inre marknaden och behovet av större förenkling, eftersom vi kvävs av regler. Vi måste reflektera över dessa saker, som i praktiken har varit ’tullar’ som EU har ålagt sig själv.”
Melonis kritik av det ”gröna skiftet” är inte ny. Vid årsmötet för Confindustria, Italiens största industriförbund, i höstas kallade hon politiken för ”decarbonisation” för en katastrof.
Meloni vill inte att EU ska svara på de höjda amerikanska tullarna genom att själv höja dem, men kan komma under press att gå med på detta, skriver Financial Times.
Frankrike, Tyskland och Spanien är bland de länder som vill göra det, medan länder som Rumänien, Grekland och Ungern är emot. Italiens nej skulle kunna blockera en sådan åtgärd, men Meloni gör en känslig avvägning eftersom EU har inflytande över Italien på grund av dess höga skuld, skriver den brittiska finanstidningen.