Många människor som har utsatts för brott i Norge väntar i ovisshet på att få ersättning från de dömda.

Enligt siffror från Skatteetaten är mer än 4.000 dömda brottslingar skyldiga sina offer minst 1,5 miljarder norska kronor i ersättning eftersom de inte har råd att betala, skriver NRK.

Kanalen skriver om Magnus, 27, som är en av dem som väntar. Han skadades allvarligt under en illegal fest i Oslo 2020 och fick en hjärnskada. Nu, nästan fem år senare, kämpar han fortfarande med efterverkningarna och vet inte om han någonsin kommer att kunna arbeta heltid igen. Förra året dömdes två män till fängelse och att betala Magnus totalt 900.000 norska kronor i ersättning för förlorad skolgång, inkomst och pensionspoäng.

Trots domen har Magnus ännu inte fått ett öre. Han har fått veta att de två dömda männen inte har några pengar och att norska Statens innkrevingssentral kommer att hjälpa honom att driva in pengarna. Ändå lever Magnus i ovisshet om han någonsin kommer att få den ersättning han har tilldömts.

Magnus är inte ensam i denna situation. Siffror från Skatteetaten visar att det finns utestående ersättningskrav på minst 1,5 miljarder norska kronor för mer än 4.000 dömda brottslingar över hela landet.

Den vanligaste orsaken till att ersättning inte betalas ut är den dömdes bristande ekonomiska förmåga. Räntan på utestående fordringar är nu 12,5 procent, vilket kan leda till att skulden växer över tid.

Statens inkassocentral försöker hjälpa brottsoffer att få in pengarna genom att först ge den dömde möjlighet att betala frivilligt. Om så inte sker undersöker de om den dömde har tillgångar som kan pantsättas, eller om det är möjligt att dra av ersättningsbeloppet från lön eller socialförsäkring.</p

Stian Solheim, sektionschef på Skatteetaten i Norge, betonar att det är svårt att ge ett generellt svar på om dömda personer medvetet undviker att betala, men att det finns exempel på att personer i skuldsituationer väljer att inte arbeta för att undvika avdrag på lönen.

Preskriptionstiden för sådana ersättningsanspråk är initialt tio år, men Statens inkassocentral förlänger denna tidsfrist så länge det behövs och följer dessutom upp ärendena under lång tid.

Magnus anser att det är viktigt att uppmärksamma situationen för de offer som väntar på ersättning och menar att lagstiftningen inte alltid skyddar dem på ett tillräckligt bra sätt.