Europeiska kommissionens plan för utveckling av artificiell intelligens (AI) syftar till att göra EU världsledande inom området.

För att uppnå detta vill EU-kommissionen bygga fem så kallade AI-gigafabriker fram till början av 2026, skriver Berlingske. Därefter kommer antalet sådana fabriker att ökas och spridas runt om i Europa, enligt Henna Virkkunen, vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för teknisk suveränitet, säkerhet och demokrati.

– Den globala kapplöpningen inom AI är långt ifrån över. Vi arbetar mot en framtid där teknisk innovation driver industrin och den offentliga sektorn framåt”, skriver EU-kommissionär Henna Virkkunen, med ansvar för digitalisering, säkerhet och demokrati, i ett pressmeddelande.

I dag publicerar Europeiska kommissionen sin handlingsplan för AI Continent, som syftar till att göra Europa till en global ledare inom artificiell intelligens.

Detta är ambitiösa mål, med andra ord. Men det blir värre.

Planen innehåller fem huvudpunkter. Den första punkten är att EU vill stärka infrastrukturen för artificiell intelligens. Skapandet av AI gigafactories och AI-fabriker är en del av detta.

Dessutom vill kommissionen öka tillgången till stora datamängder av hög kvalitet.

Dessa gigafabriker förväntas kunna träna de mest komplexa modellerna för artificiell intelligens på marknaden.

De kommer att ha fyra gånger så många processorer som de superdatorer som finns på marknaden idag.

En enkel fråga ställer sig nästan själv: Alla dessa satsningar kräver enorma mängder energi, och var har EU-kommissionen tänkt sig att den energin ska komma ifrån, på en kontinent som redan befinner sig i en självförvållad energikris?

Det hjälper inte att idén är bra om den är helt omöjlig att förverkliga. Prislappen för en enda gigafabrik uppskattas till mellan tre och fem miljarder euro. Som jämförelse kan nämnas att dagens AI-fabriker kostar cirka 600 miljoner euro. Med andra ord talar vi om minst en sexfaldig ökning av priset per fabrik.

Enligt Europeiska kommissionen är Europa för närvarande alltför beroende av företag och länder utanför EU när det gäller datalagring.

Enligt Politico kan en av anledningarna till detta vara en önskan att frigöra sig från de amerikanska bolagen Amazon, Google och Microsoft.

Dansk Industri är positiva till planerna, som de tror kan göra Europa mer tekniskt oberoende.

– Vi vet och kan redan se att AI-lösningar kommer att förändra spelplanen för företag, så vi hoppas att kommissionens ambitioner är tillräckliga för att säkerställa att vi kan hålla jämna steg med de andra globala makterna, säger Mette Finnemann, chef för digitaliseringspolitik på Dansk Industri.

– Särskilt i en tid när det geopolitiska landskapet är osäkert och handelskrig har blivit en realitet, säger hon.

EU kommer att förenkla regelverket för AI och planerar att attrahera kvalificerad arbetskraft inom AI och utbilda européer inom området. Allt detta är en del av AI-direktivet, som nu övervägs att införlivas i EES-avtalet.

Var inte förvånad om norska EU-entusiaster använder detta initiativ som ytterligare ett argument för att gå med i EU.