Den norska statskanalen NRK och Medietilsynet är enligt lag skyldiga att verka för att människor ska förstå vad de läser, ser och hör i medierna. ”Kritisk medieförståelse” kommer nu att ingå i radio- och tv-lagen.

Den nya paragrafen 2-21 i radio- och tv-lagen, som är baserad på EU:s AMT-direktiv (direktivet omaudiovisuella medietjänster), kommer att ge det norska folket bättre medieutbildning.

Ändringarna utvidgar tillämpningsområdet för radio- och tv-lagen till att omfatta videodelningstjänster som YouTube. Ändringarna tillkännagavs före helgen och träder i kraft den 1 maj.

Tjänster som tillåter användare att ladda upp eget material måste ta bort ”skadligt och olagligt innehåll”. Enligt EU-direktivet omfattar detta allt som kan innehålla rasism och främlingsfientlighet.

Men djupt inne i lagtexten döljer sig något helt annat:

Ett krav på att styra allmänhetens förståelse av medieinnehållet i rätt riktning.

I slutet av en lång rad punkter som riktar sig till videodelningstjänster ålägger direktivet EU:s lydstater att främja kritiskmediekunskap bland sina medborgare.

Det verkar som om EU har gömt denna detalj i en lag som strängt taget inte handlar om samma ämne.

Kulturdepartementet skriver att exempel på åtgärder kan vara ”utbildningsprogram, fakta- och kunskapsbaserade rådgivnings- och informationskampanjer, undersökningar för att kartlägga statusen för kritisk mediekompetens i befolkningen samt föreläsningar och seminarier etc.”

Lagändringarna antogs enhälligt i Stortinget med 100 röster från alla partier. Endast ett 20-tal representanter var närvarande i salen när AMT-direktivet nämndes av kulturminister Lubna Jaffery.

Debatten föregående vecka ägde rum med ännu färre personer närvarande och utan att mediekunskapsprogrammet nämndes överhuvudtaget.

Fokus på barn

I förarbetet står det att särskilt ”utsatta grupper” bör få utbildning så att de inte går vilse i ”felaktig information”.

Barn och ungdomar är i fokus. Norska Medietilsynet genomför regelbundet undersökningar om barn och medier, som enligt departementet ”ger viktiga insikter och ligger till grund för åtgärder, råd och verktyg som riktar sig till barn och unga, föräldrar och de som arbetar med barn och unga”.

Man hänvisar också till den norska mediemyndighetens senaste undersökning om norrmännens ”mediekompetens”:

”Felaktig information, desinformation, påverkan och propaganda är några av de största utmaningarna i vår digitala tidsålder.

[…] Omfattningen av otillförlitlig information, och de sätt på vilka den både produceras och distribueras, har förändrats i takt med den tekniska utvecklingen. […] Frågan om fel- och desinformation är särskilt relevant 2024, eftersom ett stort antal människor runt om i världen går till valurnorna under året.

”Digital motståndskraft”

Kultur- och jämställdhetsdepartementets budgetproposition för 2024 nämns särskilt. Där öronmärktes pengar för arbetet med att ge det önskade medienarrativet fotfäste i befolkningen.

Texten utgår från att det finns ”globala utmaningar som klimatförändringar, krig och växande stöd för antidemokratiska rörelser” och att ”desinformation” är ett stort problem.

För att motverka detta måste naturligtvis demokratin stärkas:

Bland annat kommer ”regeringen att stödja mediernas demokratiska funktion” och se till att ”medborgarna har […] digital motståndskraft”.

Måste rapportera till EU

Den norska regeringen är nu skyldig att rapportera till EU-kommissionen om vad som har gjorts för att förbättra ”mediekompetensen” i enlighet med AMT-direktivet.

Regeringen måste också utveckla ”regler och verktyg” som främjar förståelsen av EU-godkända berättelser och utbyta lärdomar med andra länder.

Den viktigaste paragrafen är artikel 33a:

1. Medlemsstaterna ska främja och vidta åtgärder för att förbättra mediekompetensen.
2. Senast […] vart tredje år ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen om genomförandet av punkt 1.
3. […]

Lagtexten visar att EU vill ”utrusta medborgarna” med förmåga till kritiskt tänkande.

De kompetenser som påstås behöva stärkas beskrivs på följande sätt:

[…] färdigheter, kunskaper och förståelse som gör det möjligt för medborgarna att använda medierna på ett effektivt och säkert sätt. För att medborgarna ska få tillgång till information och kunna använda, kritiskt utvärdera och skapa medieinnehåll på ett ansvarsfullt och säkert sätt måste de ha avancerade färdigheter i mediekunskap.

Mediekompetens bör inte begränsas till att lära sig om verktyg och teknik, utan bör syfta till att utrusta medborgarna med det kritiska tänkande som krävs för att utöva omdöme, analysera komplexa förhållanden och skilja mellan åsikter och fakta. Det är därför nödvändigt att både leverantörer av medietjänster och leverantörer av plattformar för videodelning, i samarbete med alla relevanta intressenter, främjar utvecklingen av mediekompetens i alla delar av samhället, för medborgare i alla åldrar och för alla medier, och att utvecklingen i detta avseende noga övervakas.

AMT-direktivet är ett så kallat minimidirektiv. Underförstått innebär det att EU-kommissionen inte har något emot att dess medlemsländer inför fler och strängare krav än vad lagen kräver.

Tillägg och ändringar i radio- och TV-lagen

• § 2-20. Universell utformning (tillgänglighet) av viktig information till allmänheten.
• § 2-21. Kritisk mediekompetens, statlig registrering av audiovisuella medietjänster, rapportering till EU och ESA.
• § 2-22. Skyldighet att investera i norskspråkiga audiovisuella verk.
• § 2-23. Krav för direktinvesteringar och norska audiovisuella verk.

För att följa AMT-direktivet har Stortinget också gjort ändringar i tobakslagen, film- och videogramlagen, alkohollagen, läkemedelslagen och lagen om skydd för minderåriga mot skadliga bildprogram m.m.

Samtliga ändringar träder i kraft den 1 maj 2025.

I Norge kommer direktivet att övervakas av norska Medietilsynet, som i sin tur övervakar NRK:s efterlevnad av EU-lagstiftningen. TV 2 fick förra året tillstånd att bedriva halvstatliga sändningar för en ny femårsperiod och berörs därför också av lagen.

YouTube, TikTok, Facebook och andra tjänster som tillåter användargenererat videoinnehåll måste nu registrera sig hos norska Medietilsynet om de vill verka lagligt på den norska marknaden.

Norska Medietilsynet uppskattar att det kommer att behövas 3 miljoner norska kronor extra från statsbudgeten varje år för detta ändamål. Pengarna ska gå till tre nya medarbetare och konsulter som kan följa upp AMT-direktivet på heltid. Därutöver tillkommer uppstartskostnader på 1,95 miljoner norska kronor.

Myndigheten ska rapportera till EU-kommissionen och EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA) om hur det norska ”mediebegreppet” utvecklas.

– Uppfyller kraven

Departementet anser att Norge uppfyller EU:s krav och påpekar att norska Medietilsynet redan arbetar hårt med ”kritisk mediekompetens” som en prioriterad aktivitet.

Tillsammans med läroplanen i grund- och gymnasieskolan ska detta säkerställa att barn och ungdomar får en korrekt förståelse för allt de ser, hör och läser på nätet.

[…] ett nationellt nätverk för kritisk mediekompetens har etablerats, […] lärprogram för seniorer har utvecklats och arbetet med att planera och finansiera ett gemensamt nordiskt index för kritisk mediekompetens har inletts.

Den norska mediemyndighetens beskrivning av kritisk mediekompetens innebär bland annat att ”extrema påståenden” ska utmanas, vilket leder till att demokratin stärks:

”Kritisk mediekompetens är den kunskap och de färdigheter som människor behöver för att göra välgrundade val om det medieinnehåll de konsumerar, skapar eller delar. Att förstå hur olika typer av medier och innehållsproducenter fungerar gör det lättare att förhålla sig kritisk till innehåll, skilja på sanning och lögn, ifrågasätta extrema påståenden och veta skillnaden mellan kommersiellt och redaktionellt innehåll – för att nämna några exempel.

Detta kan i sin tur bidra till att stärka allmänhetens deltagande i den offentliga dialogen och den digitala motståndskraften, vilket är avgörande för en välfungerande demokrati.”

Stöd från journalister och redaktörer

Remissrundan utlöste en enhällig entusiasm över utsikterna till mer statlig kontroll av medierna:

• Det norska journalistförbundet (NJ) skrev att åtgärder för att uppnå kritisk mediekompetens är mycket viktiga, och att det är nödvändigt att ompröva hur medierna ska nå ut till yngre användare och ”se till att denna grupp faktiskt använder medierna”. NJ uttryckte en önskan om ett statligt stödsystem för att ge ungdomar fri tillgång till redaktionellt kontrollerade medier.
• Norsk Presseforbund instämde med NJ.
• Norsk Redaktørforening hade inga invändningar och uppmanade myndigheterna att ”aktivt följa upp” att öka den kritiska förståelsen för medierna i befolkningen.
• NRK höll med departementet om att direktivets krav måste anses vara uppfyllda i Norge, men betonade att utveckling och utbildning av kritisk mediekompetens är en mycket viktig och pågående uppgift.
• ÄvenNorske Kvinners Sanitetsforening lämnade ett remissvar. De betonade att det fortfarande finns behov av ytterligare åtgärder från myndigheternas sida för att ”utveckla” korrekt mediekompetens bland människor.