Den amerikanska högsta domstolen har med röstsiffrorna 7-2 beslutat att Trump-administrationen måste pausa utvisningen av venezuelaner vid ett center i Texas. Trump använder en lag från 1798 som rättslig grund. USA närmar sig en konstitutionell kris.

Demokrater och liberala medier är angelägna om att alla, även kriminella, ska få individuell juridisk behandling. Biden släppte in mellan 12 och 15 miljoner illegala i en systematisk invasion av landet och det skulle ta år att köra alla genom rättssystemet. Alla förstår att det är samma sak som att torpedera deportationerna.

Högsta domstolen har i teorin en konservativ majoritet, men har i flera beslut lutat åt det liberala hållet. Särskilt Amy Coney Barrett har i flera fall anslutit sig till liberalerna. Den här gången är det bara två domare som har gjort motstånd: Clarence Thomas och Samuel Alito.

Trump gör bara vad han sa att han skulle göra i valkampanjen: Transportera ut de illegala. De har kostat allmänheten mycket pengar och tär på lokalsamhällena, för att inte tala om all brottslighet.

Ice-polisen har koncentrerat sig på brottslingarna, men även dessa har liberala medier och demokrater försökt skydda.

Deportationen av brottslingar som tagit sig in i USA illegalt framställs som ett övergrepp. De borde ha fullt rättsligt skydd och en korrekt process, men det har de inte rätt till enligt lagen. För att påskynda processen har Trump åberopat lagen om främlingsfiender från 1798. Den har använts i undantagsfall.

Det är den gamla medborgarrättsorganisationen American Civil Liberties Union som fört fallet vidare till Högsta domstolen, som har stoppat utvisningarna av venezuelaner. Maduro vägrar ta emot deporterade medborgare.

Genom att vägra spela boll med presidenten väljer Högsta domstolen sida i en kamp mot folket. En stor majoritet av amerikanerna är för att deportera illegala invandrare. Det är de liberala akademikerna som är emot det. Men deras medmänsklighet är en del av ett politiskt projekt för att omvandla USA till ett mångkulturellt samhälle som gynnar demokraterna. Demokraterna har importerat rösterna. De hoppas kunna köra systemet i botten så att det blir omöjligt att få ut de illegala.

Den senaste tiden har uppmärksamheten riktats mot Abrego Garcia, en illegal från El Salvador som kom in i landet 2011. Han är medlem i gänget MS-13, som Trump har förklarat vara en terroristorganisation.

Liberala medier hävdar att Garcia deporterades av misstag och att myndigheterna själva har medgett det. Detta är inte sant. En advokat från justitiedepartementet uppträdde i rätten för egen räkning med en sådan ståndpunkt, men togs omedelbart bort av justitieminister Pam Bondi.

Garcia bodde i Maryland och senator Chris van Hollen flög ner för att träffa Garcia och tala för hans sak. Han kunde inte få ut honom. President Bukele ser ingen anledning att tillåta att en av hans egna medborgare skickas till USA.

Van Hollen avstod från att rösta för Linken Riley Act, som innebär att kriminella utlänningar skall utvisas. Den är uppkallad efter sjuksköterskestudenter i Georgia som brutalt mördades av en illegal invandrare. Demokraterna är mer angelägna om att skydda kriminella illegala än sina egna medborgare.

Om Högsta domstolen ställer sig på liberalernas sida i denna konflikt kommer det att utlösa en konstitutionell kris.