Den 21 april undertecknade Rysslands president Vladimir Putin lagen om ratificering av avtalet om ett omfattande strategiskt partnerskap med Iran. Dokumentet publicerades på Kremls officiella onlineportal för juridisk information, enligt Tass. Avtalet fastställer den rättsliga ramen för den fortsatta utvecklingen av samarbetet mellan Moskva och Teheran i ett långsiktigt perspektiv, konsoliderar Rysslands och Irans status som strategiska partner och täcker alla områden, inklusive försvar, terrorismbekämpning, energi, finans, transport, industri, jordbruk, vetenskap, kultur och teknik.

I enlighet med det strategiska partnerskapsavtalet är parterna ömsesidigt engagerade i att främja en ny, rättvis och hållbar multipolär världsordning. Enligt Christine Douglass-Williams på Jihadwatch.org har de två länderna varit allierade i Rysslands krig mot Ukraina, där Iran har varit en viktig leverantör av strategiska vapen till Ryssland, tillsammans med Nordkorea. Nu vill Iran att Ryssland ska återgälda tjänsten i form av militär underrättelseverksamhet, försvar och vapen.

Ett betydande hot mot Israel

Inget i avtalet antyder någon klausul om ömsesidigt försvar av varandras territorium om man skulle bli attackerad, men denna prästerliga regel i Iran är ändå betydelsefull. Det kommer i kölvattnet av att iranska regimen nyligen förlorade sin allians med terrorgruppen Hizbollah i Syrien, där Ryssland också förlorade sin enda bas och direkta tillgång till Medelhavet. Alliansen kommer också att förändra maktbalansen i Mellanöstern, där det shiamuslimska Iran nu har en betydande officiell allierad.

Tidpunkten för undertecknandet av detta avtal är inte heller någon tillfällighet: Iran utsätts för närvarande för betydande påtryckningar från Israel och USA att avsluta sitt kärnvapenprogram eller riskera att bli attackerat av en eller båda. Iran slösade inte bort någon tid när avtalet med Putin blev allmänt känt: Dagen därpå reste Irans utrikesminister Abbas Araghchi ”till Peking för att diskutera de senaste samtalen med USA:s president Donald Trumps administration om landets kärntekniska program”. Det finns dock en liten chans att Kina kommer att underteckna något officiellt avtal med dessa parter. Den kinesiska regimen gör i allmänhet det som är bäst för affärerna och ställer sig alltid på vinnarnas sida eller på den sida som de kan tjäna mest på.

Kan Ryssland förse Israel med kärnvapen?

Förra månaden tackade Netanyahu Trump för att han gett Israel ”de verktyg vi behöver för att avsluta jobbet mot Irans terroraxel”, och för några dagar sedan lovade Netanyahu att ”Israel inte kommer att tillåta Iran att skaffa kärnvapen”. Tyvärr är det troligt att Iran kommer att använda detta avtal för att sätta press på Ryssland för att få tillgång till sin know-how om kärnvapenutveckling. Ryssland har varit en viktig partner för Irans kärnvapenprogram sedan 1995, dvs. sedan innan Putin kom till makten.

Det är inget stort hopp att prästerskapets regim nu sätter press på Putin att ge dem direkt tillgång till ryska kärnvapen i utbyte mot vapenhjälp. I praktiken kan ingen säga om detta redan har hänt, eftersom det inte finns någon kontrollapparat med makt över dessa regimer eller insikt i vad som pågår. Sådana utvecklingar har länge varit ett bekymmer för Israel.

Om ryska medborgare eller strategisk personal skulle dödas i en israelisk attack mot Iran står Israel nu inför ett ännu större hot från Ryssland. Om Iran skulle testa ett kärnvapen på sitt territorium skulle en attack mot Iran vara så riskfylld att den skulle vara praktiskt taget omöjlig. Ett sådant test skulle dock kunna få sunnimuslimska grannländer att reagera, vilket skulle göra situationen ännu mer förvirrande och oförutsägbar.